tisdag

wow min mobil är helt flippad. helt plötsligt når den inga nummer. blir väl in till stan för att lämna in skiten. annars idag har jag bytt till stav i läppen, töjt septum till 4mm (är jättenöjd), skaffat en ny kompis, framtida dejt och käkat sjukt goda wienerbröd. puss

wow

wow jag vet inte. blir så ledsen och arg och ledsen igen. mest för att jag själv har byggt upp så mkt luftslott på knappa tre veckor, fan för dig, FAN för jävla dig. hatar att tänka att jag inte är den första, eller sista, som känner såhär. men jag faller ju, gör ju magplask i din jävla självgodhetspool, du är som staffan, en charmig jävla drake och jag sitter mitt i grytan. Men jag antar; ge mig ngn månad och jag har redan glömt dig. Fast just nu gör det ont, att jag är så korkad. "vill ju bara bli älskad" vill bara orka älska mig själv. ska försöka sova även om det är segt, puss om det är någon kvar i stormen

optimus prime

jadu, kaptenen är på äventyr igen. jag .. jag vet inte. vill ha dig, finnas i ditt liv, hålla din hand. inget mer. hjälpa laga fixa. varför får hon veta saker jag inte får veta? jag vill bara veta. "det har hänt mer saker som ingen vet om" jaha, ja, fan. har jag inget intressant att berätta? män och deras behov, om hur man förtränger saker för att slippa minnas, om min familj, barndom, rädslor och sorg. om tankar och framtiden och bruk och missbruk och insikt och avsikt. fattar att du bär på ett jävla mörker men det skadar dig mer såhär, jag vet väl, eller? kanske inte är tillräckligt. Antar att det folk säger är sant, modersinstinkt, men jag vill inte fungera när du lider. hatar att inte kunna hjälpa andra. eller mig själv. men du är trevlig, kanske blir det ännu svårare att låta bli. Fast Jag verkar dock lära mig lite hur du fungerar, det finns alltid en chans. godnatt

jag är ledsen för den tjej som gillar män som du

du gör mig tokig eftersom du gör mig helt tom. du får mig att gråta utan att veta om det och det känns som om jag aldrig når fram till dig. Som om jag inte är tillräckligt cool.. Jag vill bara veta vad du tänker, om jag lämnar ngt avtryck. Alls. Kanske är jag för cool för dig? Jag inbillar mig så mkt när du inte är här, och när du är. Det är så inte värt det men hur låter man bli. Fan. Dig.

9 crimes

kaptenen är inte här. jag känner mig mer som en spillra. som om mitt liv rinner mig ur händerna, på riktigt denhär gången. är rädd att ingenting tar slut, att jag vaknar en dag och inser att det gått för långt. att jag passerat gränsen. att det inte var så lätt att säga nej. vakna och inse att man tappat kontrollen

magi

du trollar med mig. jag kan tricken men ändå blir jag förtrollad. som att se korten försvinna och veta varför men ändå undra hur. tröttnar jag så fort på människor? det vore synd. Men kanske behöver jag bli förtrollad på olika sätt att jag aldrig kan stanna. jag vet vad jag borde göra men gör tvärtemot och du vet ju uppenbarligen precis hur jag fungerar och det gör mig ännu mer frustrerad när jag bevisar för oss båda att du har rätt, igen. men jag visste att jag skulle skriva - och jag visste att du också väntade på svaret. jag önskar att jag kunde förvåna, överraska, förtrolla en gång. men jag måste öva. men vem frågar man? kanske ska man tala med gåsen om det kanske kan ge klarhet i sinnet. troligen inte. det här är magi.

natt

åker nattbuss hem för första gången i mitt liv och jag är ovanligt pigg. kaos i hjärnan, en gnagande tanke om att jag borde göra ngt, ta ett beslut. men jag skjuter verkligheten framför mig så långt det bara går för jag hatar att besluta om saker när jag inte har den blekaste om vad som vore det bästa beslutet.. och i mitt läge tabbar man sig inte gärna.. jag är en hora när jag är full, jag är en hora när jag är nykter. jag är alltså ett svin i alla tillstånd. ett svin och samtidigt en liten flicka. saker och ting kunde vara enklare men jag måste väl också få en släng av all världens skit ibland. Tanken lämnar mig ensam, utan ord.

<3

det där med att njuta. jag längtar efter mer men samtidigt så är jag rädd, eller kanske inte rädd. kanske bara van att tänka. för att tänka det slipper man inte, även om att bara känna kanske vore bäst just nu. jag får precis vad jag vill ha och har alla möjligheter att få mer. lämnar jag ngt bakom mig? har jag redan lämnat allt? nä det vill jag inte tro att jag har. living life to it fullest om det heter så. jag bygger och skapar med mig själv som verktyg. för att imponera på någon? kanske, men mest för att imponera på mig själv, testa mina egna gränser. fast jag kanske bara antar att mitt agerande ska hjälpa mig för inget sånt kan jag säkert veta.

livet

kanske är det dags att vårstäda bland sina vänner. jag blir ledsen när jag inser att alla andra som mått dåligt runt mig slipper vandra med ärrade armar. är det meningen att jag ska ha med mig alla ärr som ngnslags läxa i livet? jag drömmer fortfarande om att vakna utan ärr, att de en morgon ska vara försvunna, att de ska vara såpass borta att de inte ens kommer fram när det är kallt. men jag vet att det aldrig kommer hända. Ibland drömmer jag även om att få vara precis som en vanlig tjej. Dedär svala ansiktena på bussen med jämn hy och långt hår. de som håller koll på modet och faktiskt har kroppar som passar i det. Jag önskar många gånger att jag kunde vakna upp så. kriget i mig själv. Jag vet att jag aldrig skulle kunna leva så, leva i jakt på perfektion, jag skulle kväva mig själv. men ibland undrar jag om den insikten inte kunde slagit mig på ngt annat sätt än vägen den hittills valt..

vad är det för fel på ett bultande hjärta

nya bud, planer som ändras, hela tiden, varje andetag. ibland har jag fått ont när jag vetat att varje ord, steg, tanke är ett val. Man kan i evighet undra vad som skulle hänt om man sagt eller gjort ngt annat. mest ont gör det att tänka på om hon överlevt också, hur hade allt sett ut då? (Eller hur hade det sett ut om hon överlevt men inte jag..?)

hursomhelst, han har fått ett jobb vilket är underbart, men det innebär att jag blir ensam hos honom större delen av de dagarna jag hälsar på. vill vara fullt ut glad för hans skull men...

jag känner mig tung i själen trots att det är nästan sommar. är så väldigt trött hela tiden, är för trött för att somna, för trött för att vakna, för trött för att lyssna, tänka, tala, skapa, plugga. men allt jag väljer är ett val och i evighet kan man undra hur det skulle blivit annorlunda på ngt vis.

det finns ingen logik i mina tankar, de tänker sommarhöstvår, slukar alla årstiders musik utan reflektion. dåtid och nutid i en stor musikalisk röra. men det låter mig undvika att somna på bussen.

Jag önskar oftare att jag vore en riktig tjej, som de där oåtkomliga tjejerna på bussen.

-

kan inte svälja ordentligt för min kropp är gjord av slem. känner mig varm och känner inte av min skyldighet att stanna i skolan så efter denhär lektionen går jag hem och spottar slem. förlåt min okänslighet. Det finns ingen ork att finnas bland klasskamrater, ingen lust att lyssna på deras prat, ingen ork att svara, finnas med i handlingen.. varje liten grej jag stör mig på hos er växer i mig och får mig att vilja kräkas på er. 39 dagar kvar till ngt helt annat, till ngt annat än _dethär_.. (Gud jag orkar inte era blickar som söker mig, söker efter mina betyg, efter mina rätt och fel, min brister - för att? att lyfta era egon? För att stilla era bekräfelsebehov? borde inte störa mig men sånt växer som sagt inuti mig) vem är du? varför tror du att Du är överallt? att Du har rätt att kommentera, röra, finns allt/överallt. jag vill stampa sönder alla människokryp omkring mig, men vilka har man kvar då..? så man får se upp med vart man kliver tills man behöver stanna kvar.

60

allt jag önskar är att gå omkring såhär. jag vill till mina rötter, ge näring till min själ. jag behöver en paus, döden ger liksom en konstig tomhet inuti. jag vill lägga min själ i dina händer ett par dagar för att slippa fokusera på laget och istället kunna fokusera så djupet. och jag vet att jag har talat om den tunna barriären mellan dåtid och nutid. när jag gick imorse så klev jag i mina minnen. det luktade värme, parfym, rök, regn och ngnslags förälskelse. vad har jag gjort? jag önskar att jag kunde följa mina egna råd. jag önskar att jag visste vad jag höll på med lite mer. jag ska fråga om jag får resa härifrån. ta en paus från mig själv och andas lite norrlandslugn. men kanske tröttnar jag på att tänka ändå. jag vill be om förlåt för saker jag inte gjort. Och för att alla de omkring mig inte kan fastna hos mig, jag vill inte ha er i mitt liv

tag

har egentligen inget vettigt att säga eftersom jag inte är ute på några särskilda äventyr. jag lider av hosta och kanske ngnslags längtan. en längtan efter något mer. men jag antar att man tillslut inser att det man redan har är det man längtar efter, fast oftast märker man det försent.

Jag låg i hängmattan här om dagen och blundade. slöt ögonen och färdades tillbaka till barndomen. ibland är dåtidens vägg så väldigt tunn att man bara behöver blunda för att nå dit. ibland är dåtidens vägg som betong - då finns det bara tårar i nutiden och en påtaglig känsla av att aldrig kunna återvända.

väntar du på mig tills jag återvänder? en svalas färd över haven.

Kaptenen

Konstigt det där med människor, konstigt det där med kaptenen. Polly vill ha ett kex? Och egentligen bara ett lugnt hav. Men hur kan en kapten vara lugnet utan att låsa in sitt äventyrshjärta i en kista? Att det bara är genom att låsa in sitt hjärta hos den man älskar man kan leva i äventyret.men hur kan kärleken orka leva i en låda? fast du är ju en gudinna - med tålamod och kärlek utan dess like. Att du älskar en kapten som jag, ett darrande katthjärta, ett svävande äventyrs hjärta på de sju haven. Kanske är tomheten i lilla livet ett tecken på att mitt hjärta är förvarat i din låda.. Jag hoppas.

skinette..?

Helt plötsligt blev jag denhär människan. Och så har jag sovit sex timmar och trodde jag skulle kräkas när jag vaknade.. orkade inte säga ngt till mamma, orkade inte klaga. för då kanske hon skulle se mina röda utslag på ögonlocken och undra, och påsåsätt kanske se min septum, det riskerar jag inte. igår och idag känner jag mig vilsen, i den stora världen och i den lilla. har blekt håret och klippt lugg så nu vet jag inte om jag är 13 igen eller 18. Och jag vet inte vem jag är, jag drömmer att jag vill köpa röda skjortor men inget annat stämmer. har jag blivit ngt slags sjösjuk? inte kan man ha en kapten på dethär viset? Mina mannar förväntar sig guld, död, kvinnor och rom, inte en identiteskris. (Piratigare synonymer mottages gärna) men men allt ordnar sig snart. "en kapten klagar inte på vinden - han lär sig segla" så det är bara att rida ut stormen.

Time

Ochjag tänkte precis säga att det kändes konstigt men mysigt att lyssna på d.marley och gå i snön då min ipod dog. Hur fan tänkte den då? Annars så har jag drömt konstigaste men mysigaste drömmen om vampyrer. är ganska sugen på att stanna kvar där kan jag villigt erkänna, det är ngt mellan mig och dem.. <3 håll hårt i hatten och ge inte bort din sista rom - det kanske blir kallare

Ojoj

Vilket sjöslag?! Galna grejer, galna människor, fler freaks till min besättning. Ett relativt lyckat rekryteringsslag. kaptenen har talat och då gäller det att lyssna; all rom är fullkomligt slut.

gillart

Haha gillar bilden:-D hur som, kaptenen är ute på äventyr, packat väskan och seglar de sju haven. Allting kan inte alltid bli som man hoppats men något blir det alltid. Anländer till destination norrköping om cirka 30min. Haven är spegelblanka och det enda som är oroligt är jag, även om en kapten aldrig räds ngt, haha. spänningen tär lite på ett gammalt äventyrshjärta bara ;) håll skeppen sjödugliga under tiden, fred och kärlek.

Verkligheten igen

Well, jag har nog fått mitt schema för mina synders skull. Sitter redan på bussen och solen försöker tränga sig igenom molnen. Och egentligen är jag väl klarvaken. Och jag har redan varit trevlig fastän jag inte orkar, jag övertalade mig själv att jag faktiskt är tvungen att hälsa på mina klasskamrater. Att första dagen kan jag väl ändå vara trevlig... Blä. Skönt att veta att det finns andra kvar i världen att prata med. annars är alkaline trio ett bra sällskap.

kyss mig älskade, älskade kom.

well, blogg.se verkar inte fungera så..då kör vi här.
verkar inte vara någon som läser så jag skulle i princip kunna säga allt jag vill.
dock har jag gång på gång lärt mig att det ska man i i största möjliga utsträckning låta bli, att säga precis vad man tycker. för oftast (läs: alltid) kommer det och biter tillbaka när man minst anar...
detta gör mig, om möjligt, ännu mer irriterad på mina medmänniskor. och kanske mig själv, jag vet inte riktigt om jag är en sån som är lurig och bits när jag har chansen.

säger man nu vad man tycker ändå så kan man vara säker på att den person det handlar om får reda på det nästa gång en åhörare involverat sig med alkohol eller liknande. (om åhörare och omtalad person nu känner varandra vill säga. fast det kravet verkar inte hålla alla gånger heller..)


igår pratade jag med en person om något jag inte pratat om på länge. det var ovant att upprepa ord om självdesktruktivtet, det där talet man för något år sen kunde rabbla i sömnen. Nu kändes det mer som om jag inte riktigt visste vad jag pratade om längre, vilket kanske är bra.
Å andra sidan så verkar det som om jag har något nytt att lära mig utantill, att vara dendär som säger åt, säger till, förklarar för andra att de inte alls borde göra si och så.
Jag verkar ha blivit den som mina vänner var för mig förr, den.. uppläxande delen av samtalet.

kanske stämmer det, detdär som brukas sägas; att man har lättare att se när andra mår dåligt om man själv mår bra.
om det stämmer så innebär det ju något positivt för min del.
tyvärr så innebär det ju också att jag inser att många av mina vänner inte mår så bra..
och jag orkar inte bära deras tyngd, det känns inte som om jag kan tillföra något, inte hjälpa någon. så det är ju en ond cirkel hela grejen.

nu verkar jag inte ha mer att säga, kanske en liten påminnelse om att skolan faktiskt börjar imorgon och de flesta andra verkar vara lika pepp som jag... och förhoppningsvis har de flesta andra även gjort ungefär lika mkt läxor som jag.

helgen blir bra iaf, det blir det. helgen blir liksom..Helgen.

håll hårt i hatten - och rommen!

cut the crap

firat lite påsk idag, köpte en my klänning (:-o) och langar hitlerposen på bilden. Nu sitter vi och kikar på ondskan som går på tv. Fast mitt hjärta saknar mitt extra slag, min duva. men vissa duvor kanske drack alkohol och sover antagligen vid dethär laget. i wanna be oldschool <3

07:16

Klockan är galet tidigt och jag sitter i solljuset påväg till kalmar. Jag har egentligen bara tagit en powernap, gick och la mig vid 4 igår och gick upp halv 6, så 1,5timme, haha. Det är helt tomt på vägarna, vilka andra är cp och åker bil halv åtta på långfredagen.


Igår var väldigt rolig ur många aspekter, tack till er som förgyllde kvällen. <3

if you really wanna know

jag är sugen på en septum. jag kan om jag vill och har råd om två-tre veckor.. oavsett så blir det i vänstra eller högra bröstvårtan. kan inte riktigt bestämma mig för vilken av dem så det blir väl båda.. :)

Cut the crap

Kanske fest, kanske väntat utomhus i en timme, kanske ett glas vin och hunger. Kanske en dag med upp och ner. Kanske snackar killen bredvid mig en massa lögner eller så är jag en av de han tycker bäst om. Efter att ha träffat mig fem ggr. Kanske vart det också lite gangsterfreestyle hos m. Trötta ögonen och ont i tänderna. Och ändå brukar jag vara den som är pepp, kanske för mkt i hjärnan. Vem vet...

cut the crap

den finaste flickan andas sömn bredvid mig och jag visste inte att även män kunde lukta tvspel